Det finns gott om möjlighet att fundera när man jobbar som jag gör. På gott och ont förstås.
Ibland krävs min fulla koncentration på just precis det jag gör och de momenten gillar jag kanske allra bäst.
Idag funderar jag på det här med det allt ökande antalet singlar i både Sverige och i andra länder.
Idag funderar jag på det här med det allt ökande antalet singlar i både Sverige och i andra länder.
Det har givetvis sina anledningar och jag funderar på vilka.
Det kan givetvis också vara något gott - att människor klarar sig på egen hand och inte behöver tvingas in i något av olika anledningar, ekonomiska, sociala eller andra.
Och många är de kvinnor som genom historien har fått och får lida just för att de är beroende av män för att kunna försörja sig och sina barn. I vissa länder tvingas unga flickor gifta sig med sin våldtäktsman, för att våldtäktsmannen då undgår att bli straffad. Det är outhärdligt att tänka på, jag kan inte tänka mig en värre kränkning.
Men hursomhelst, vårt samhälle är ett individuellt sådant och människor har vant sig vid att vara den som väljer, . Köper man en bil (eller ett smycke :) kan man själv komponera ihop precis vilken slags säte man vill ha, tyg, färg, fälgar... en mängd olika val och tillval - och det är väljaren / jagaren som har kontrollen och är trygg i det liksom.
Om vi överför det till kärlekslivet och alla vill vara den som väljer/jagar - då finns ju ingen kvar att bli vald?
Det kan givetvis också vara något gott - att människor klarar sig på egen hand och inte behöver tvingas in i något av olika anledningar, ekonomiska, sociala eller andra.
Och många är de kvinnor som genom historien har fått och får lida just för att de är beroende av män för att kunna försörja sig och sina barn. I vissa länder tvingas unga flickor gifta sig med sin våldtäktsman, för att våldtäktsmannen då undgår att bli straffad. Det är outhärdligt att tänka på, jag kan inte tänka mig en värre kränkning.
Men hursomhelst, vårt samhälle är ett individuellt sådant och människor har vant sig vid att vara den som väljer, . Köper man en bil (eller ett smycke :) kan man själv komponera ihop precis vilken slags säte man vill ha, tyg, färg, fälgar... en mängd olika val och tillval - och det är väljaren / jagaren som har kontrollen och är trygg i det liksom.
Om vi överför det till kärlekslivet och alla vill vara den som väljer/jagar - då finns ju ingen kvar att bli vald?
Finns det en tendens att när man själv blir vald av någon - då känns det som att man får ett krav på sig och man blir stressad?